SMALL PEOPLE
About two small people.
Som svar på din fråga "anonym" så trivs jag mycket bättre med mig själv nu och det kan vara därför jag uppfattas som mer glad, trevlig, inspirerad.
Jag umgås med människor som jag blir glad av, jag blir lätt irriterad på människor som inte säger vad dem vill och tycker, och framförallt irriterad på människor som inte vågar stå för deras åsikter eller överhuvudtaget stå face to face och vara ärlig. Jag har haft den "typen" av människor i mitt liv ett tag nu, kan inte säga att jag ångrade någonting av det för det fick mig att inse att jag är som jag är, och att det verkligen inte är något fel på mig. (Eller ja, jag är ju lite speciell om man säger så). Alla är vi olika och jag har full förståelse för att människor som inte har mod att stå för sin egen åsikt klarar av mig eftersom jag är en ärlig människa, säger vad jag tycker, står för min åsikt, frågar frågor som är "känsliga" rakt ut, Osv osv..
Hänger inte ut någon (eller jo det gör jag) men är trött på att människor som ska kallas vänner kallar mig "skitsnackare" att jag väljer folk i "andra hand" att jag "kommer när det passar" eller att jag är "dramatisk". Jag är som jag är, jag gillar att umgås med många människor. Det är inte att jag väljer bort någon utan det handlar nog mer om att jag inte prioterar likadant som andra. Jag är dramatisk, true. Men det är knappast jag som skapar allt drama.
Sorry om ni någon gång känt er som mitt "second choice" har absolut inte varit min mening. Men jag gör ju mina val, och det är inte meningen att någon ska känna sig sårad genom dessa valen, jag tycker iallafall det är lame att gå bakom ryggen på en människa, och sen pointa ut fel på mig när personerna i fråga gjort exakt likadant själv, om varandra också.. Sen gå runt och sprida "rumours". Men det är klart att man måste skylla över sina problem på andra människor. Typiskt rädda och fega människor som gör något sånt. Trodde aldrig att någon skulle kunna få mig att bli rädd och liten. Aldrig. Men det fick ni, för ett litet litet tag och det är jag glad över. För under den lilla stunden,fick det mig att uppskatta människor som bryr sig om mig. Som aldrig hade kunnat behandla mig på ett så uselt och fult sätt. Riktiga backstabbers. Back to samhällspluggandet!
Jag umgås med människor som jag blir glad av, jag blir lätt irriterad på människor som inte säger vad dem vill och tycker, och framförallt irriterad på människor som inte vågar stå för deras åsikter eller överhuvudtaget stå face to face och vara ärlig. Jag har haft den "typen" av människor i mitt liv ett tag nu, kan inte säga att jag ångrade någonting av det för det fick mig att inse att jag är som jag är, och att det verkligen inte är något fel på mig. (Eller ja, jag är ju lite speciell om man säger så). Alla är vi olika och jag har full förståelse för att människor som inte har mod att stå för sin egen åsikt klarar av mig eftersom jag är en ärlig människa, säger vad jag tycker, står för min åsikt, frågar frågor som är "känsliga" rakt ut, Osv osv..
Hänger inte ut någon (eller jo det gör jag) men är trött på att människor som ska kallas vänner kallar mig "skitsnackare" att jag väljer folk i "andra hand" att jag "kommer när det passar" eller att jag är "dramatisk". Jag är som jag är, jag gillar att umgås med många människor. Det är inte att jag väljer bort någon utan det handlar nog mer om att jag inte prioterar likadant som andra. Jag är dramatisk, true. Men det är knappast jag som skapar allt drama.
Sorry om ni någon gång känt er som mitt "second choice" har absolut inte varit min mening. Men jag gör ju mina val, och det är inte meningen att någon ska känna sig sårad genom dessa valen, jag tycker iallafall det är lame att gå bakom ryggen på en människa, och sen pointa ut fel på mig när personerna i fråga gjort exakt likadant själv, om varandra också.. Sen gå runt och sprida "rumours". Men det är klart att man måste skylla över sina problem på andra människor. Typiskt rädda och fega människor som gör något sånt. Trodde aldrig att någon skulle kunna få mig att bli rädd och liten. Aldrig. Men det fick ni, för ett litet litet tag och det är jag glad över. För under den lilla stunden,fick det mig att uppskatta människor som bryr sig om mig. Som aldrig hade kunnat behandla mig på ett så uselt och fult sätt. Riktiga backstabbers. Back to samhällspluggandet!
Kommentarer
Trackback
